Lösningar till fråga 1 från LÄS-delen

På en liten skola någonstans i södra Sverige sitter en fors- kare och samtalar med eleverna i en tvåa. Ämnet som avhandlas är vad eleverna tycker om att läsa och vilka böcker de läst så här långt. Barnen är mycket aktiva och berättar ivrigt om sina läsefrukter. Den litterära dieten är varierad men flera av barnen har läst sådant som vi brukar benämna långserier, till exempel böckerna om LasseMaja. Barnen berättar utförligt om innehållet i det lästa och lyf- ter fram olika händelser i böckerna som de tycker är sär- skilt roliga och viktiga. Den lyssnande forskaren är imponerad av de här åtta- åringarnas beläsenhet och hon kan konstatera att de inte bara kan läsa rent tekniskt utan att de också läser med god förståelse och att de kan förhålla sig till innehållet i det lästa. Eva, elevernas lärare, som är mycket erfaren, har lämnat den traditionella bokstavsinlärningen och den iso- lerade, formaliserade färdighetsträningen. Hon har insett vikten av ett holistiskt tänkande där svenskämnet inte- greras med andra ämnen och där olika språkliga uttryck går hand i hand. All färdighetsträning sker i funktionella sammanhang, det är innehållet i undervisningen som står i fokus och skönlitteraturen fyller en viktig funktion som källa till kunskap och upplevelse. På order från kommunledningen kommer så en dag en specialpedagog till klassen och genomför ett ordkedjetest. Resultatet får den erfarna specialpedagogen att blekna. Enligt testet skulle det nämligen förhålla sig så att de flesta eleverna i den här klassen kan beskrivas som analfabeter. De har nästan det sämsta resultatet i hela kommunen. Detta är, minst sagt, förbryllande och Eva börjar vackla i sin tro på vikten av att bedriva en undervisning där meningsfullhet, förståelse, innehåll, helheter och dialog utgör de didaktiska grundbultarna. Hon vet att hennes elever med flyt och god förståelse kan läsa både facklitte- ratur och skönlitteratur anpassad för deras ålder, och lika förbaskat visar testresultatet att eleverna inte kan läsa. Hur i hela friden ska man få den här ekvationen att gå ihop? Svaret på gåtan är sannolikt att det elever gör när de utsätts för ordkedjetest inte har något med läsning att göra. Det handlar enbart om rent teknisk ordavkodning, och testet är utformat så att innehållet i de ord som elev- erna ska identifiera inte ska ge dem några som helst led- trådar när de ”läser”. Evas elever är vana vid att de texter de läser ska vara intressanta och meningsfulla och att det viktiga är att de förstår vad de läser. När de genomförde ordkedjetestet letade de naturligtvis efter mening, inne- håll, betydelse och förståelse, och när de inte hittade något av detta gav de sannolikt upp. Den enda slutsats man kan dra av detta är att ordkedjetest är oanvändbara om man vill få en uppfattning om elevers läsförmåga och läsförstå- else. Och att kommunala beslutsfattare ska låta bli att fatta beslut på områden där de saknar kompetens. Karin Jönsson och Jan Nilsson